Catherine Holbrook | |
---|---|
Framträdanden | |
Första framträdande |
|
Spel- framträdanden |
|
Allmänt | |
Ålder |
Runt 35-37 (avliden) |
Kön |
Kvinna |
Födelseplats | |
Familj |
|
Häst | |
Karaktärsdrag | |
Gillar |
Hästar |
Spoilervarning! Den här artikeln innehåller spoilers. Läs vidare på egen risk! |
Catherine Holbrook var dotter till Jasper Holbrook, mor till Justin Moorland och hustru till Thomas Moorland. Hon hade en stark koppling till hästar, och hade själv en häst som hette Nemo. Spelarkaraktären i Star Stable Online är hennes reinkarnation.
Personlighet[]
Star Stable Online[]
Biografi[]
Catherine växte upp på den mark som kallas Moorland idag, då den ägdes av familjen Holbrook. Hennes mamma dog när Catherine var ung. Hon levde ett ganska isolerat liv, hon såg alltid sig själv som onormal och föredrog att umgås med hästar över människor. Bandet hon hade med hästar var alltid uppenbart för henne, och hon kunde även prata med dem. Hon hade inga kompisar i skolan, och blev alltid vald sist på gympan.
En dag köptes en del av marken upp av familjen Moorland, då familjen Holbrook var i stort behov av pengar. Catherine var osäker på om hon gillade det, då hon gillade sin tidigare livsstil. Hon spekulerade att hennes pappa inte bara sålde marken för pengar, utan också för att ge henne sällskap. Catherine påstod dock att hon gillade att vara ensam. Hennes första intryck av Thomas Moorland var att han var en tråkmåns som hon inte ville umgås med.
En dag fick Catherine idén att ta färjan till Sydhoven för att titta på vildhästarna, då Thomas besökte halvön så fort han hade en ledig helg. Hon undrade vad som gjorde hästarna så speciella för Thomas. Då hon var där kunde hon inte förstå varför hon inte hade besökt halvön tidigare, och höll med om att hästarna var speciella. Hon vägrade dock erkänna detta för Thomas. Hon blev så uppslukade av dem att hon nästan missade färjan hem.
Den natten vaknade hon mitt i natten. Hon visste inte vad som väckte henne, men spekulerade att det kunde ha varit ett ljud, eller den rosa skenet på natthimlen. Hon undrade om det var hennes kropp som spökade, eller om hennes hjärna hade skapat minnen om stenringarna hon hade sett under dagen. Hon hörde en röst som lockade på henne, som var lik de röster hon hörde när hon pratade med hästar. Inte likadan, men som om de var på samma språk.
En dag då Catherine red i skogen hörde hon rösten igen, högre än den förra gången. Rösten ledde henne till toppen av en kulle omringad av stencirklar, varav vissa lyste rosa. Catherine och Nemo väntade på något som de inte visste vad det var. Tillslut hörde hon rösten igen, och då hon vände sig mot ljuset blev allt svart.
Då hon vakande på morgonen var hennes händer täckt av torkad blå färg. Någon gång under natten hade hon målat en blid på en blå ekorre. Hon mötte ekorren på kullen, och han hade nämnt att han hette Fripp och var mycket större och främmande än en ekorre, och att Catherine dessutom var Aideens ljus. Hon bestämde sig för att gömma målningen på Fripp från hennes pappa.
Vid ett senare tillfälle träffade hon Aideens beskyddare. Hon träffade Evergray, som hon tyckte var intensiv, och Avalon, som inte verkade lika extrem som sin bror. Catherine hade problem med att begripa allt, då hon inte kunde tro att hon var speciell, och inte begrep vad "Aideens ljus" var. Hon var orolig om hon ville riskera sin nuvarande lugna och ensidiga livsstil.
Hon träffade även den dåvarande generationen av Ödesryttare. Fripp pratade om dem som om de kunde rädda världen, men Catherine tyckte de verkade vanliga. Hennes första intryck av Elizabeth var att hon hade en helig utstrålning, och dessutom var snäll och rolig. Catherine gissade att Elizabeth var Fripps favorit. Ödesryttarna och Catherine gjorde upp en plan att träffas snart igen allihopa. Catherine var nervös inför detta, då hon äntligen skulle få ett socialt liv, men hon ville inte göra det till en för stor grej, då hon hade haft fel tidigare.
Vid en tidpunkt tog Elizabeth med Catherine till Jorvikstallet, då hon aldrig hade besökt det innan. Där träffade hon även Herman. Catherine blev häpnad av stallets storlek. Hon tyckte att Herman verkade väldigt vänlig, och blev lugn när de skakade hand, vilket Catherine tyckte kändes konstigt. Hon antog att hon behövde vänja sig vid detta då hon började träffa folk som påminde henne om hon själv. Hon insåg att hon inte var ensam om att ha ett speciellt band till hästar. Hon fick för första gången prata om bandet med andra, då hon pratade om det med Ödesryttarna. De pratade om livet i allmänhet, och Catherine visste inte hur mycket hon hade saknat sådan gemenskap från folk i sin ålder. Hon kände sig dock fortfarande utanför, men de andra, speciellt Elizabeth, gjorde deras bästa för att inkludera henne.
Hon tyckte att Eva var bestämd, och att de två icke namngivna Ödesryttarna var väldigt nära, och hon spekulerade "kan de vara ett...?", troligen ett par.
Catherine accepterade att hon inte var normal, och bestämde sig för att det kanske inte var så onödigt att ha vänner.
Hon började vid en tidpunkt värma upp till Thomas, och började detja honom. De gifte sig tillslut. Catherine dog i barnasäng när hon födde Justin.
Dagbok[]
- Huvudartikel: Catherines dagbok
Catherine skrev i en dagbok. Då den är skriven på ett språk de inte förstår hjälps spelaren och Linda åt med att använda Själsyn för att samla ihop Catherines minnen och att skriva om dagboken.
Relationer[]
Nemo[]
Nemo var Catherines häst. De hade ett starkt band.
Jasper Holbrook[]
Catherine var nära sin pappa, då han länge var den enda mänskliga kontakten hon hade.
Thomas Moorland[]
Catherine gillade först inte Thomas, men de blev eventuellt förälskade och fick ett barn tillsammans.